Anders Frostenson - 90 år

5 artikler i forbindelse med Frostensons 90-års dag i 1996

GUSTAV BJÖRKSTRAND Anders Frostenson i finsk psalmtradition ÅGE HAAVIK Kjære Anders! ELISABET WENTZ-JANACEK Det som var från begynnelsen Infor Anders Frostensons 90-årsdag JENS LYSTER Frostenson og Wivel - og Guds kærlighed Redaktionen af Hymnologiske Meddelelser har valgt at sende en hilsen til Anders Frostenson i Hymnologiske Meddelelser, 1996-1 i anledning af dennes 90 års fødselsdag. Først kommer redaktionens egen lykønskning til Frostenson, derpå Gustav Björkstrands artikel ”Anders Frostenson i finsk psalmtradition”, hvor han indleder med at nævne, at Frostenson ”gjorde sitt inträde i den finska psalmbokstraditionen med tre psalmer i 1943 års svenska psalmbok”, mens ”bara två psalmer som kom in i 1986 års finska psalmbok” I den seneste ”svenska psalmboken i Finland” blev Frostenson repræsenteret med ”hela 23 originalpsalmer och 7 oversättningar.” Og Björkstrand vurderer: ”Att hans psalmer känns angelägna och talar starkt till människor på tröskeln till nästa millenium kan väl ses som ett tecken på att psalmerna har den kvalitet som borgar for att de kommer att leva vidare långt efter det att vår generation har sjungit sin sista psalm.” Åge Haavik giver i sin artikel ”Kjære Anders!” denne vurdering af Frostensons betydning som salmedigter: «Den svenske salmedikteren Anders Frostenson - trolig den enkeltperson som har hatt mest skjellsettende betydning for vår tids salmediktning i Norden - har pekt på at salmen er et av de aller sterkeste tradisjonsbærende elementene i kirkens liv.» Herefter begrunder Haavik sine rosende ord med, at Frostenson i de ”salmefattige 30-årene” bragte bud om noget nyt. Det skete også med børnesalmerne. Dertil kommer, at Frostenson har været ”inspiratoren i Hymnologiska Institutet”, han har været ”den maureflittige og hvileløse Salmebokkomitearbeideren”, og han er ”den levende dikteren med de følsomme antenner for samtiden, samtidig som du stadig har minnet om dogmets betydning.” Frostenson ”holdt levende bevisstheten om gudstjenesten som salmens egentlige sted og livsrom, den gudstjeneste som har utgangspunkt i kirkens rom, men som ut fra dette sentrum omfatter all tilbedelse av den treenige Gud i ånd og sannhet.” Elisabeth Wentz-Janacek tager i sit bidrag ”Det som var från begynnelsen. Infor Anders Frostensons 90-årsdag” udgangspunkt i en prædiken af Frostenson. Den giver ”en nyckel till Anders livsinställning och psalmdiktning”, for her prædiker Frostenson ud fra Johannesbrevets ord: 'Det som var från begynnelsen' og forbinder det med et minde fra sin egen barndom: ”Det var som om jag fått lämna det tidsliga — och bli forflyttad till skapelsens morgon. —". Herudfra skriver Wentz-Janacek om Frostensons salmer og ser ”de frostensonska psalmdecenniema framför mig. Ser bilderna som han gett oss, frihetens symboler och kärlekens karakteristika och hur alltsammans hänger samman med det som var från begynnelsen.” Den sidste artikel er skrevet af Jens Lyster, ”Frostenson og Wivel - og Guds kærlighed”. Her analyserer Lyster Frostensons salme "Guds kärlek är som stranden och som gräset" og sammenligner den med Ole Wivels "Der truer os i tiden". Wivels salme kunne kaldes en antisalme, da han lader salmesang høre hjemme i gamle, enfoldige tider. Men både ”Wivel og Frostenson skriver om skabelse og syndefald, men så forskelligt de dog gør det!” Lyster analyserer og sammenligner herpå de to salmer og slutter med sin egen fornyede oversættelse af ”Guds kärlek”.